Appropå ironi.
En insatt person kommenterade visst mitt lilla inlägg om Mugabe och Persson. I detta underlät hon sig att tyda ironin - frivilligt antar jag. Eftersom detta gör att mitt skämt inte längre är fyndigt och roligt, utan bara barnsligt - jag jag själv framställs i samma dager, kommer under dagen en mer relevant analys av fallet Zimbabwe (hur relevant kan jag inte spekulera i ännu dock).
Appropå något annat så har jag en förjävlig hosta - och hade sovit tre timmar när klockan ringde klockan sex. Alltså somnade jag om (efter att jag sjukanmält mig) och stannar nu hemma. Inlägget kan alltså bli LÅNGT.
tack.
För övrigt. Ett hot betydligt närmare oss än den globala uppvärmningen - både i rum och tid, är rovfisket. Här hos oss i Sverige får det katastrofala konsekvenser. Torsk och hälleflundra är båda bland det bästa jag vet, men snart finns det ingen torsk kvar, och knappt någon hällflundra heller, inte för mig idag - och (på grund av en knäpp fiskepolitik) troligen inte till mina barnbarn om 70 år heller.
Denna biologiska utrensning som sker i Norden, är självklart fruktansvärd. Trots min böjelse för vissa fiskar ser till och med jag det som en självklarhet att införa ett totalt fiskestopp för vissa arter. Dock har problemet ännu en aspekt. Nämligen att när vår fisk här nu är slut - åker (har åkt - sedan ett antal år) våra europeiska fiskebåtar till Afrika, och utrotar deras fisk med. Ännu dummare och ännu mer oekonomiskt. Visst är det omoraliskt att ta fisken från mig, men att utrota en av Afrikas viktigaste proteinkällor - för att vår egen fisk är slut, känns minst sagt tveksamt.
Orkar inte behandla ämnet vidare här, är dessutom tveksam till om någon skulle orka läsa. Men om någon trots allt är intresserad, rekommenderar jag en artikelserie för DN
Appropå något annat så har jag en förjävlig hosta - och hade sovit tre timmar när klockan ringde klockan sex. Alltså somnade jag om (efter att jag sjukanmält mig) och stannar nu hemma. Inlägget kan alltså bli LÅNGT.
tack.
För övrigt. Ett hot betydligt närmare oss än den globala uppvärmningen - både i rum och tid, är rovfisket. Här hos oss i Sverige får det katastrofala konsekvenser. Torsk och hälleflundra är båda bland det bästa jag vet, men snart finns det ingen torsk kvar, och knappt någon hällflundra heller, inte för mig idag - och (på grund av en knäpp fiskepolitik) troligen inte till mina barnbarn om 70 år heller.
Denna biologiska utrensning som sker i Norden, är självklart fruktansvärd. Trots min böjelse för vissa fiskar ser till och med jag det som en självklarhet att införa ett totalt fiskestopp för vissa arter. Dock har problemet ännu en aspekt. Nämligen att när vår fisk här nu är slut - åker (har åkt - sedan ett antal år) våra europeiska fiskebåtar till Afrika, och utrotar deras fisk med. Ännu dummare och ännu mer oekonomiskt. Visst är det omoraliskt att ta fisken från mig, men att utrota en av Afrikas viktigaste proteinkällor - för att vår egen fisk är slut, känns minst sagt tveksamt.
Orkar inte behandla ämnet vidare här, är dessutom tveksam till om någon skulle orka läsa. Men om någon trots allt är intresserad, rekommenderar jag en artikelserie för DN
Kommentarer
Postat av: Blondinberit
Idag är det Lill-Lördag!!!!!
Ska du ut och festa ikväll???
Trackback
