Jag tänker högt.

Kära dagbok, jag menar blogg. Jag har försakat dig. Jag går ned på knä; jag tjuter, skriker och sliter mitt hår. Snyftande ber jag om ursäkt. Ta tillbaka mig. Låt mig söka skydd i din trygga skugga, vila i dina starka armar osv. osv. Det där blev nästan erotiskt, om en blogg! Fy så äckligt, nästan värre än tidelag ju! Herregud.

Idag skulle jag skriva två PCs (om du inte vet vad det är, var glad, som jag brukar säga om dylika ting). Jag lyckades skriva en, vilket betyder att jag måste skriva två imorgon. Fint att jag lyckades producera något åtminstone, men ett bevis på min bristande karaktär också. Jag skjuter alltid upp allting - snart tröttnar jag! Gör slut... Någon annan dag...

ps. two done, two to go...