Jag tänker högt.

Känns som att detta är den enda tiden jag är kapabel att skriva. Kanske för att det är den enda tiden jag är både vaken, hemma och inte duschar, äter eller gör något annat livsnödvändigt. Dessutom är jag lite lätt pressad, då jag vet att jag snart måste sova. Detta är nog det viktigaste eftersom jag arbetar bäst under press. Eller så var detta bara trams. Inte vet jag.

Vad jag dock vet är att morgondagen är den sista arbetsdagen för denna veckan. Det kanske inte är så konstigt, eftersom det är söndag och veckans sista dag; men det är även den sista arbetsdagen den här arbetsveckan, vilket ju rimligen innebär att jag är ledig några dagar. Det ska bli skönt.

Kanske skulle jag skriva en liten historia; en lagom rolig, lite småspännande följetång med avsnitt precis lagom långa att läsa. Dessa skulle sen kunna bifogas till bloggen. Nyskapande och kreativt, en given succé (inte). Det blir nog inte så ändå.

Humor att den verkar ha premiär på min födelsedag!